Lillfia har, sedan hon började dagis igen efter sommaren, haft en konstant snorig näsa och lite hosta på natten och morgonen. För ngn vecka sedan var hon hemma några dagar då hon även hade feber. Hon var då till BVC för koll men allt var bra, det var bara ett elakt virus. Nu tycker jag hon varit bättre i både snor och hosta men ack så fel jag hade. I måndags em ringde de från dagis då Vilma hade feber och var allmänt hängig och kinkig. Farfar åkte och hämtade henne och sedan åkte Thomas hem en stund efter. När jag kom hem vid halv fem var hon väldigt trött och hängig och andades väldigt stötigt. Hon andas väldigt högt annars också, men nu pustade hon liksom. Efter en tur till primärvårdsjouren på kvällen, som gick snabbt och bra, konstaterades lunginflammation, halsfluss och början till öroninflammation. Lillhjärtat :( Det kunde jag aldrig ha gissat! Hon var ju pigg på helgen, förutom att hon var lite grinig och mammig i lördags. Hon kände sig väl inte frisk lillgumman. När jag frågade om hon hade ont nånstans svarade hon i benet :) Inte lätt att vara liten, inte mamma heller för den delen. Jag är dock lite tveksam om hon hade halsfluss, det tog inget prov utan hon tittade bara i halsen på henne. Vilmas halsmandlar är alltid stora och fula. Jaja, hur som helst är det penicillinkur och vila som gäller nu. Hon är redan mkt bättre och snart sitt gamla jag. Våran Duktiga gumma! <3