Ja idag var det nära att vi blev utan sommarstuga. 4 stora björkar skulle fällas och det skulle ju inte vara så svårt. Eller!? De två första gick bra även om de inte riktigt hamnade där det var tänkt. När den tredje och största björken skulle fällas så höll det på att gå käpprätt åt fanders. Den stod alldeles bakom stugan och hade en aningens lutning mot den också. Jag står på håll med barnen och ser hur den börjar vaja mot stugan! Ute på fältet står Thomas och skriker och drar allt vad han kan i ett rep. Haha, som om han skulle orka stå emot en stor björk! :) Svärfar hör inte hans desperata skrik om att trädet kommer falla in i stugan. I grevens tid hör han och slutar att såga. Han springer ut han med och börjar dra i repet. Han ropar åt mig att jag ska springa och hämta grannen! Jag tar både Vilma och Victor i famnen och springer. Grannen var inte hemma men som tur är var det en snickare ute på gården där som hjälpte till. Och som tur är hade svärfar tryckt en kofot nere i glipan på trädet som snickaren kunde ta tag i och dra uppåt. Då föll trädet utåt fältet istället för in i stugan! Puh! Vilken panik det blev där ett tag. Träd är inte att leka med! Men mycket ved kommer det bli till nästa vinter! :)