Victor och Vilma har blivit de bästa vännerna och det är så fint att se. Visst blir det lite gnabb och knuffar ibland, men mestadels leker och skrattar de och har så roligt ihop. Denna vänskap kommer vara livslång och jag är så glad att vi kunde ge Victor ett syskon. Barn är ju en gudagåva och tyvärr inget som kommer på beställning. Det kan vara bra att tänka på när det känns jobbigt ibland med de små. Någonstans sitter någon och inte gör annat än tänker och längtar efter ett barn.

Älskade ungar! Vad vore livet utan er!