Tuffevictor

Alla inlägg den 25 januari 2011

Av Camilla - 25 januari 2011 20:29

Grattis älskade busunge! Idag blir du 1½ år! Tänk vad tiden går fort!!   

  

Av Camilla - 25 januari 2011 18:50

Ja, då hade dagen kommit då vår lilla prins skulle operera sitt hjärta. På sin 6-månaders dag. Det var både den värsta och den bästa dagen i mitt liv. Den värsta då jag/vi skulle lämna ifrån oss Victor till narkosläkaren och den bästa när de ringde och sa att allt gått bra.

 

Dagen började med att vi gick upp vid 06.00 Taxin skulle hämta oss klockan kvart i sju och innan dess skulle vi få i oss lite frukost också. Det blev inte mycket kan jag säga. Vi var trötta och nervösa. Jag hade inte sovit mycket på natten, många tankar och känslor som snurrade runt. Fem i fyra gav jag, en nästintill sovande Victor, hans sista måltid innan operationen. Han var ju van att äta på morgonen oxå, så gav honom så nära klockan fyra som möjligt för att hans hunger inte skulle bli för stor sedan.

 

Väl framme på sjukhuset fick vi gå in i badrummet och påbörja duschproceduren. Klockan hade då hunnit bli halv åtta och Victor började bli hungrig och ledsen. Usch vad det var jobbigt att inte få ge honom något att äta. När väl duschningen och tvagningen med svamparna var klar var det bara att vänta... Fy, varje minut kändes som en evighet. Victor grinade av hunger och vi grinade av oro och rädsla. Klockan kvar över åtta fick vi gå ner på operationen och påbörja nersövningen. Såklart var det stopp i Victors nål som sövningsmedlet skulle ges igenom, men som tur var så kunde han få en tablett i ändan. Att hålla i mitt älskade barn, som vi kämpat så länge för att få, och se honom kämpa emot att somna var så jobbigt. Han kämpade verkligen emot...men hans gråt och skrik blev tystare och långsammare för att till slut stanna av. Att sedan lämna över honom till narkosläkaren var det värsta jag gjort i mitt liv. Jag kände mig så maktlös och utelämnad. Jag lämnade bort mitt barns liv i någon annans händer. Just då var det svårt att känna tacksamhet över den operation som skulle rädda Victor till ett friskt och långt liv.

 

Operationen skulle ta ca 4 timmar och vi hade fått rådet att åka och shoppa, att inte bara sitta utanför och vänta. Rådet fick vi av en förälder som redan gått igenom flertalet operationer med sitt barn. Sagt och gjort så åkte vi in till centrum och gick på Nordstan och shoppade. I den mån det gick. Men vi köpte iallafall en skinnjacka som Victor skulle kunna  ha till våren. Sedan köpte vi lite andra större kläder till honom som han skulle kunna ha längre fram. Kändes bra att göra det.

 

Efter att vi shoppat lite gick vi tillbaka till hotellet och väntade på telefonsamtalet ifrån läkaren. Kändes som vi väntade i en evighet innan läkaren ringde, ca 1 timme efter att han sagt att han borde ringa. Nervöst! Men samtalet kom till sist och allt hade gått bra, även om operationen hade blivit lite mer komplicerad än de trott. Victors hade dels ett mkt stort hål mellan kammrarna, ca 1 cm, sedan hade han ett litet till hål som de sydde igen. Det som hade tagit tid dock var att Victors lilla kropp och hjärta hade försökt läka ihop sig själv, men inte lyckats då hålet var för stort. Resultatet var att en lång vävnads-"flärp" nu hängde fritt och kunde samla på sig bakterier. Man fick därför ta bort millimeter per millimeter av denna flärp. Lilla hjärtat...  

 

Vi åkte direkt efter samtalet, som kom vid ett-tiden, till sjukhuset. Sedan fick vi vänta där till nästan fyra innan allt var klart och uppkopplat på IVA och vi kunde få träffa honom. Då trodde vi såklart att något hade hänt. Värsta dagen i våra liv som sagt... Även om det kändes skönt när vi fick komma på IVA och träffa Victor så var det fruktansvärt jobbigt att se honom med alla slangar och apparater som larmade och lät. Vi satt nog hos honom till sju och sedan tyckte personalen att vi skulle åka till hotellet och vila och sova. Det var viktigare att vi var pigga när han vaknat upp sedan. De sade att nu kunde vi vara lugna och njuta av en kväll tillsammans, bättre barnvakter skulle vi aldrig få..

 

Känsliga tittare/läsare varnas! De sista bilderna kan se lite otäcka ut. Jag tycker dock det kan vara bra att lägga ut dem. När vi läste på innan Victors operation så tittade vi på ganska många bilder, kändes skönt att veta vad vi skulle ställas inför...och allt har ju gått bra! 

  

   

   

   

    

Presentation


Lämna gärna en kommentar när du kikar in! Jag skulle då bli superglad!!

Fråga mig

2 besvarade frågor

Omröstning

Du som läser min blogg, känner du mig?
 Ja
 Nej
 Nej, men jag vet vem du är

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14 15 16
17 18 19
20
21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31
<<< Januari 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

Google Analytics

Besöksräknare


Skapa flashcards